när man ser en person man älskar, ler man utan att tänka på det.
Även om dagen har sugit som in i helvete och du har bränt dej på platttången och planerna sket sig, så ser du den personen och blir bara helt varm,glad - lycklig.
Eller om du har gjort något du ångrar, något du gjorde som du gjorde utan att tänka efter innan - ett misstag. Och du vet att när personen du älskar får veta det så knäcks h*n. Så känner du dej sämst, du mår illa och vaknar kl 5 varje morgon.
Personen kan inte säga dom 3 orden som får dej att överleva vardagen utan att gråta som en elefant med en spik i foten. Du försöker allt du kan för att fixa de du förstörde. Verkligen allt, du mår kasst men du försöker och försöker.
Du ser på alla andra som går runt och håller handen,pussas kramas och ler mot varandra. Du står själv, tar en klunk till sen ser du det inte mer. - du mår rätt bra för en stund med dina nära.
Sen vaknar du kl 5 igen, känner igen känslan och ont i magen. Vill prata med någon men ingen kan lyssna men några försöker men du vet inte riktigt va du ska säga. Bara du får sagt något, lätta lite på hjärtat så skulle de kännas bättre.
Du är verkligen nära på att ge upp, är det värt att vara med personen när du mår såhär? -Kan man tänka, men det är bara en tanke. Man ger inte upp förän man har klarat det. Man ska aldrig ge upp hoppet.
Sen får du orden,när du ligger där tänker, leker elefant och du får orden i din fula mobil. Men de gör inget. Allt släppte. Du mår bra, du känner dig älskad.
Kärlek är det viktigaste i ens liv, och det är riktigt tydligt. Man gör allt för dom man älskar, detta är min historia och du känner säkert igen dej
någonstans i den. Du kan älska din mamma, din katt, en chipspåse men den du älskar mest är personen som får dej att må bra och får dej lycklig.
Och det kan vara vem som hellst egentligen, i mitt fall är det vinc.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar