ensam -tom
tillsammans -full
full av alltlite va man själv gillar och tycker om.
speciella delar som gör dig helt förälskad
även om du inte får ta på dem på flera månader
långa mil ifrån, man når inte.
Lycklig som alltid når
"Lev som om du vore lycklig"
är att stå och ljuga för sig själv
om du inte ens kan va ärlig mot dig själv
vem kan du då va ärlig mot?
Om du inte kan älska dig
hur kan du då ge kärlek?
Att ge och få
älska och förstå
lyssna och låta gå
ska man verkligen ge upp
för att de inte har funkat för andra?
Om kärleken är så stark så man känner
den i alla sina små celler
borde den inte så sträcka sig några mil till?
utan att dö ut och gå vilse
creds till er som lyckas
lyckas att skicka kärlek
flera hundra mil
när de finns folk som inte
ens kan älska sig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar