du tror du höjer dig
fast du sjunker
du tror att du är någon
fast du är utav glas
tunt plast glas.
Trycker ned dina älskade, de du tror att du älskar.
De du är med för att bli någon.
Känns de hotfullt?
längtar efter den stunden
där jag står där bland mängden
sticker ut, för att jag är den jag är och inte den jag vill vara.
pekar ut alla ögon av plats med en genomskådande blick och ser hur huvuden sänks.
Sänks för att plocka ihop de få bitar som finns kvar av en själv, för att påbörja en vandring.
En lång sådan.
Kommer älska den dagen
då dina skamfulla ögon kommer och ber mig
om hjälp.
att inte kunna vara ärlig är för mig en känsla som sticks.
men är man van vid att alltid ha taggarna ute och så känns de inte lika hårt.
Vara på sin vakt för plastiga ögon
påfyllda läppar
och falska pussar som snuddas lätt vid sidan av min kind.
gäller att kunna sina regler
livets.
hur man själv är och hur man ska behandla sina nära.
för att slippa byta.
slippa ge falska leenden
till någon vars namn du sedan kommer viska om.
att sänka någon annan till en lägre nivå
betyder att du sjunker med.
för vi kan fan inte flyga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar