söndag 8 april 2012

second chance


Vi har alla drunknat
drunknat i vodka
eller något som känns likadant
kännts sig kvävd
att man inte räcker till
eller att vara rädd att inte luften gör det.

"..jag är inte säker att jag kan bära dig, men om vi litar på varann så har vi en chans."
ärligheten är det som betyder och det som alltid består
det som inte bedrar och det som du kan lita på.
har du inte de så bygger du ditt hus på en sjunkande mark.
de kommer drunkna, förfalla din en stor klump av lera.
försvinna från synen men finnas där några skikt under.
ligga där och värka,
för att du ljugit för dig själv.
Det är inte aldrig ditt fel, och inte alltid heller.

Men folk är rädda för att älska sig själv

och hata sin djävul.

så hur ska man då kunna lära sig att gå?
När man inte litar på att sina egna ben ska bära än?
Jag kan inte bära dig, inte heller rädda dig.
Jag kan ge råd, se på men inte tvinga dig att lyssna.
det väljer du själv.
När människan förlorar ett sinne så förstärks ett annat.
Betyder det då att när du bygger på ett nytt så försvinner ett annat?
Är det därför kärleken gör dig blind?


give yourself a second chance,
du är fortfarande de viktigaste du har.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar