måndag 4 april 2011

du


förväntade frågan poppade medans jag funderade på hemgångens säkerhet.
stressen ökade och dina tankar spann runt.
fick ett samtal, löften, ärlighet, förväntan
och såklart svaret.
så nu förväntar jag mig inget mindre än bästa.

så tyst men ändå så mycket sagt, 
pojken med busiga ögon förtrollar mina tankar.
tiden flöt iväg, men de känns rätt.
så varför inte?
" om du vore min, tror du verkligen att jag skulle släppa dig så enkelt?"

nu är jag din.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar